Trevlig resa.

Jag sitter på tvärbanan och helt plötsligt så sätter sig en äldre dam framför mig med ett stort vinterleende på läpparna och säger:
"Vilka fina glasögon! Har du gjort bågarna själv?"
Vi sitter och satalar en stund om allt mellan himmel och jord, dock är jag väldigt ledsen över att jag inte frågade efter hennes namn. Dock såg hon ut som en Karin.

"Titta mamma! Hon har knappglasögon! Sånna vill jag ha när jag blir stor, mamma!"
Jag ler mot den ungefär femåriga flickan när tunnelbanan stannar upp vid Midsommarkransen och ett par rådjursögon stirrar tillbaka på mig. Modern till flickan säger åt henne att man inte ska påpeka vad andra har på sig eller hur andra ser ut, men att mina glasögon var väldigt fina och att hon ska få ett par sådana.
Den där lilla ungen kommer nog bli viktig för Sverige och specialisera sig inom frågorna om yttrandefrihet eller liknande...

"Det var ett par tjusiga glasögon du har! Har du satt fast knapparna själv?"
Mannen som jobbar i den lilla kiosken i Västertops tbana log mot mig när jag köpte en liten chokladkaka. Han är alltid så pratglad och trevlig, ler på riktigt.

Se där vad ett par knappprydda bågar från ett par 3D-glasögon kan göra.