Tandvärk och rosa gälar.

Tänk dig en fisk
En blå fisk
En blå fisk som inte kan simma
En blå fisk som inte kan simma för att den inte vill simma
En blå fisk med rosa gälar
En blå fisk med rosa gälar som vill flyga
Vill flyga och inte simma
Flyga upp i månens natt
Med månen mot månen
Till månen i sin blekgröna ostgestalt
Men fisken kan inte flyga dit, för den vill
Och det kan inte simma för den vill inte
Så den blåa fisken ed rosa gälar får stanna kvar
I vattnet där den inte simmar för att den inte vill
Stanna kvar bland alla andra fiskar som simmar för att de måste
Simmar för att de inte orkar tänka på vad de vill, för att de inte vill krångla till den flytande vardagen
Och alla fortsätter simma medans den blåa fisken med rosa gälar stannar kavr och drömmer
Tänker på en värld som den aldrig kommer nå
Som bara är en dröm

Vad ska man göra?

När man inte vet vad man ska göra?
När det känns som om att allt försvinner?
Det man hade för bara några månader sen.
När blomman inte svarar.
När blomman inte kan.
Eller inte vill, kanske?
Eller så kanske jag borde inse attt livet går vidare bara?
Nej, herregud det funkar inte.
Inte utan dig.

Mhm

Fåglar hoppar hejdå säger arne den lilla snigeln innan han försvinner in till sig in till sig som en liten svan svanen flyger springer hoppar ser ser det du aldrig kommer att se.

Sönderfrusna tårar.

När jag tänker.
Tänker på vad jag kunde ha gjort.
Tänker på att få somna i dina armar.
Andas in din doft.
Se dina gröna tindrande ögon.
Få känna känslan av att flyga omkring på rosa moln.
Massera din söndertränade rygg.
Få borra in mitt ansikte i din varma hals.
Pyssla med ditt hår.
Två läppar som möts i en öm kyss. Kanske.
Men nu sitter jag fast här.
Med sönderfrusna tårar och en sönderslagen svanskota.